Det kändes verkligen lite ceremoniellt när alla stod vid tomten och Lantmäteriet började berätta en del om vår tomts historia samt grannarnas tomt dåtid. Nu vet vi att två av våra grannar bytte redan i början av 19-hundratalet sina tomter med varandra. Vår tomt blev avstyckat i sammanhang med en annan tomt och så fanns det de gränser som finns idag. Sedan berättade Lantmäteriet lite om varför de behövde bestämma gränserna och hur de gjorde det.
Så var det enda gräns-rör som fanns under jorden det första steget. Därefter följde de diket mellan två grannarnas tomt för att kunna hitta en gammal runsten (dåtidens gränssten) då. För att kunna sätta gränsen ovanpå vår tomt behövde de gå upp ca 500 meter för att hitta då en vidare gränssten och lite därifrån en markeringssten till.
Nu var två sidor tydligt och klart och så behövde de ”bara” mäta ut resten.
Ju och så träffades vi vid tomten för att kunna titta på tomten och kommer överens att det är okej som det är. Och när alla hade gjort det kommer Lantmäteriet till den punkten som ingen tyckte om: kostnader.
Vi tycker inte att vi ska betala allt eftersom grannarna har till en vis del också en fördel och laget är också på vår sida. Dessutom har man som tomtägare (här våra grannar) inte bara rättigheter utan också ansvaret att gränsstenarna blir där som de är. Men nu tycker grannarna väldigt illa om oss och det tar troligen tydligt längre tid och blir också dyrare. Tills grannarna har accepterat att betala sin del.
Och idén av grannen att man kan lägga uppstående kostnader på mäklaren eller tidigare ägare? Jag personligen tror inte att det fungerar, eftersom då blir det för grannarna samma resultat. Ser Lantmäteriet en fördel för grannarna, så kommer de också till beslut att grannarna ska betala lika mycket som med oss som granne.